We fly without wings..
Idag var en stordag i världs historien. Ialla fall för min och Pelles del tillsammans.
Vi hoppade 1 m idag för första gången! Det kanske verkar löjligt, men för mig är det verkligen ett stor steg för oss.
Under det halvåret jag var nere i Skåne, hoppade jag aldrig.. vilket gjorde att mitt självförtroende för hoppning sprack!
Men idag tog vi oss över 1 m, och det kändes verkligen skönt och underbart.
Våran hoppning tms kanske inte har varit den bästa.. han har testat och stegrat och stannat 4-5m innan hindret.
Men idag har det som sagt aldrig gått så bra på en hoppning. Superduperfin!
Känns skönt att han har gått så fint nu under den här veckan.
Måndag ska jag inte säga ngt, det var ju inte jag som red ;P Elevledda lektionerna är ju inte jobbiga precis. Han lullar ju bara.. Tisdag fick han en tuff hoppryttare på sig. Helena i min klass - min hästs största fan ;P Har hela tiden viljat testa honom i hoppningen. Så hon fick låna honom under terrängen, där han gick super - tack vare att han fick draghjälp.. annars e han ju så himla löjlig att han vill inte gå själv.
Onsdag red vi för Ansa, våran dressyrlärare som jag inte kanske är den bästa men. Det är ju en helt annan historia. Skulle jag mig bevisa att han kunde minsann gå bra! Han har alltid varit motsträvig men kanske därför övningarna är ju inte riktigt lösgörande och sedan har han svårt i skritten och rakriktning. Men då gick han klockrent..
I går gick han kanske inte världens hårdaste pass - vi rullade över en liten sax. lugnade ned sig till slut..
Och som sagt idag gick han på 1 m :) och matte överlevde..
Sån stolt ryttare och matte :D
Imorrn får den slagne/glade hjälten vila :) en välförtjänt en :)
Lyssnas mest på nu: Dir gehört mein herz - Anton Zetterman & Elisabeth Hübert från Tarzan - des Musicales